Solitary shell
Fy fan vad arg jag är. Ibland får man vara arg, jag är inte ofta arg. Men när ja e arg blir jag jäävligt arg. Då kanske folk börjar förstå att inte fortsätta göra samma misstag om och om igen? Nä. Tydligen inte.
Ett litet telefonsamtal är väl inte för mycket begärt? eller bara ett litet sketet sms? nä. Skit i Simon.
Detta är troligtvis min baksmälla.
För så är det fan med allt. Har man det riktigt bra, har riktigt kul eller bara njuter av livet kommer det alltid en djup jävla svacka när allt känns piss o man vill nästan bara börja gråta. Tänk er, ALLT fungerar så... Vi kan ju börja med en vanlig fylla. Helt fantastikt... ända tills man vaknar. En riktigt bra helg! Sen börjar skolan. Ett lååångt o skönt sommarlov.... sen börjar skolan. Ett förhållande... Bra så länge de varar ändå tills man inte längre räcker till, fått nog av varandra eller att någon dör. Finns det något som man bara tycker är kul, som sedan alltid är kul och inte för något negativt med sig? Det finns det säkert, men just nu ser ja inte något.
Jag är inte deprimerad, kroppen mår som aldrig förr (kanske lite trött), men jag är bara så jävla arg. Som ett bi ungefär, då kanske ni kan tänka er! ghaa, jag vet inte vad jag ska ta mig till. Inte kan ja gå ner o banka skiten ur mina trummor heller, för morsan pluggar o syrrans kompisar kollar på teve. Det känns som att man bara vill springa för livet, men man sitter fastspänd i väggen. Man skakar o sliter, men kommer ingen vart, frustration. Synd att jag inte är någon rockstjärna med ett fint, ännu helt hotellrum som jag bara kan demolera och orsaka total förödelse.
Jag borde njuta av den sista lediga kvällen innan helvetesveckan, men det går inte. Fan va synd.
Jag vill ha någon som räddar mig, någon jag kan luta mig mot när det klämmer som mest.
Tror ni ja orkar skriva något kul nu?
-Glöm det.
Ett litet telefonsamtal är väl inte för mycket begärt? eller bara ett litet sketet sms? nä. Skit i Simon.
Detta är troligtvis min baksmälla.
För så är det fan med allt. Har man det riktigt bra, har riktigt kul eller bara njuter av livet kommer det alltid en djup jävla svacka när allt känns piss o man vill nästan bara börja gråta. Tänk er, ALLT fungerar så... Vi kan ju börja med en vanlig fylla. Helt fantastikt... ända tills man vaknar. En riktigt bra helg! Sen börjar skolan. Ett lååångt o skönt sommarlov.... sen börjar skolan. Ett förhållande... Bra så länge de varar ändå tills man inte längre räcker till, fått nog av varandra eller att någon dör. Finns det något som man bara tycker är kul, som sedan alltid är kul och inte för något negativt med sig? Det finns det säkert, men just nu ser ja inte något.
Jag är inte deprimerad, kroppen mår som aldrig förr (kanske lite trött), men jag är bara så jävla arg. Som ett bi ungefär, då kanske ni kan tänka er! ghaa, jag vet inte vad jag ska ta mig till. Inte kan ja gå ner o banka skiten ur mina trummor heller, för morsan pluggar o syrrans kompisar kollar på teve. Det känns som att man bara vill springa för livet, men man sitter fastspänd i väggen. Man skakar o sliter, men kommer ingen vart, frustration. Synd att jag inte är någon rockstjärna med ett fint, ännu helt hotellrum som jag bara kan demolera och orsaka total förödelse.
Jag borde njuta av den sista lediga kvällen innan helvetesveckan, men det går inte. Fan va synd.
Jag vill ha någon som räddar mig, någon jag kan luta mig mot när det klämmer som mest.
Tror ni ja orkar skriva något kul nu?
-Glöm det.
Kommentarer
Postat av: S
hahaha, joo du har nog rätt. eller ibland verkar det som det är så iaf.
tequilla race med mosse! häng på.
Trackback
